onsdag 23 april 2014

3: Dekatos



Den första delen såg jag när vi kom fram till marknaden i staden på ön. Det var en liten stad med inte så mycket folk som levde där men ändå såg jag några slavar. Det flesta männen gick klädda i korta och ljusa tunikor medan kvinnorna bar en längre tunika. Men ett litet antal människor hade på sig togor, och ett ännu mindre antal hade lite purpur-färg på sina kläder. Jag tänkte att de då måste vara de allra mest betydelsefulla personerna i staden. På fötterna gick alla klädda i sandaler och vi stack därför ut mycket i våra annorlunda och moderna kläder.

Som alla städer under antiken var infrastrukturen välutvecklad och arkitekturen var mycket vacker och speciell med tempel och en amfiteater, men ändå ganska enkel. De flesta byggnaderna var enkla, ljusa och låg ganska tätt intill varandra. Mitt i staden fanns marknaden eller den lilla handelsplatsen där alla kunde sälja sina hantverk eller byta till sig nya varor. Där såg jag alltså en av delarna som hade försvunnit när vår tidsmaskin blev plundrad efter kraschen och den lyckades vi byta till oss. Det var en vacker omgivning. Där uppe på berget kunde jag dessutom se ända ner till hamnarna.

En stund senare delade jag, Lovisa, Harald och Sara-Louise upp oss för att snabbare kunna hitta den sista delen. När jag hade vandrat omkring lite längs gatorna i hopp om att få syn på den eller lite mat fick jag syn på en svingård med ett värdshus där det såg ut att finnas ganska god mat. Ungefär samtidigt kom Lovisa, Harald och Sara-Louise som hade tröttnat på att leta efter delarna och bara vill hitta något att äta, fram till mig. Vi bestämde oss för att gå in på värdshuset för att se om vi kunde få någon mat där. När vi kom in dit luktade det härligt av mat och vi lade genast märke till en dräng som halvlåg på marken ganska nära oss och sjöng lite för sig själv. Han verkade vara full och såg ganska ovårdad ut med tovigt svart skägg och lite lockigt, tovigt svart hår. Han kisade mot oss och var också klädd i den typiska korta tunikan som alla på den tiden bar ovanför det tunna höftskynket som fungerar som underkläder.  Det var mycket folk där, de låg på kuddar och ullplädar på golvet och åt av mat som stod uppdukade på långa bord. Vi fick bara plats hos den fulla drängen så vi slog oss ner där och märkte att han var halvblind. Det var lite svårt att uppfatta vad det var han sa, men han berättade att han har förlorat det ena ögat i ett slagsmål och att han arbetar där på svingården tillsammans med några andra slavar men att han var en fri man som själv valde att arbeta där. Han hade en mycket hes röst och han berättade att hans namn var Dekatos. Vi frågade Dekatos om det fanns mat att få på värdshuset, och han reste sig på ostadiga ben och lämnade bordet.

 Skrivet av Sara-Louise
Korrekturläst av Lovisa
Källor:
[www] nationalencyklopedin om forntiden och antiken http://www.ne.se/stad/historik/forntiden-och-antiken 2014-04-01

[www] wikipedia om romerska klädnader  http://sv.wikipedia.org/wiki/Romersk_kl%C3%A4dedr%C3%A4kt 2014-04-02

Eyvind Johnson. (1932) "Natten är här." Taget ur samlingsbok av U. Jansson & M. Levander. (1991) ”Litteraturen antologi 2” .första upplagan. Almqvist & Wiksell förlag

1 kommentar:

  1. Allt i denna del kunde lika gärna legat i del 2 istället. Det blir lite för många inlägg och fokus hamnar på fel ställe. Källorna är skrivna i tre olika typsnitt också, sånt kan vara bra att tänka på att ändra när man skriver ner källorna. Är Homeros och Dekatos samma person? Det blir lite mycket berättande i texten, det blev mer som en saga än att någon berättade det.

    SvaraRadera